Månaden då våren börjar och man brukar kunna blicka frammåt och se ljuset lura där bortom de sista snödrivorna. Brukar. Fast inte i år. Dels låg snön kvar till sista veckan i April och dels så kom Mars att utgöra den allra mest ambivalenta månaden av mitt 2013. Att slängas mellan en extrem längtan bort och iväg men samtidigt inte för sin värld vara redo att släppa den lilla trygghet som faktiskt hade uppstått i sista halvårets runtflackandet mellan Hölö och Salem. Till slut ställde jag allt på dess spets och höll på att förlora både mig själv, Marcus och allt vad förstånd heter. Svår och jobbigt och så som det blir när man inte vet varken in eller ut helt enkelt.
___________________________________________________________________________________

Lördagen den 2:a påväg till Umeå för stora-jobbsökar-veckan. Vi bodde i den iskalla lägenheten på Rågången 8C  som jag hade fått hyra i andra hand fram till i Maj och ägnade hela veckan åt att springa på arbetsintervjuer, lägenhetsvisningar och lära känna vad vi trodde var vår framtida stad. Sjukt mycket snö, ett komalikt tillstånd och hemlighetsstämplat plus på en pinne och hemlängtan man inte pratade högt om. En fin vecka men med så himla mycket kluvna känslor. Marcus var finast i världen iallafall <3