Projekt inte-angsta-av-vardagskråkorna är sedan ett par dagar tillbaka inlett, där av min plötsliga "höga" aktivitet här. Måste fortsätta utvecklas i mitt skrivande - skrivpauser är aldrig bra och för att jag märker att mina kråkor faktiskt gör skillnad i mig (och kanske i er, jag hoppas det). Det känns fortfarande inte bekvämt men snart kanske det gör det.

---

Gårdagens datum var den 25:e och det vet väl alla över 18 vad det innebär - PENGAR. Åh så trevligt med ett "fullt" konto igen, även fast jag bestämt hävdar att det vore trevligare att få hälften av den fulla summan vid två tillfällen i månaden istället för hela summan en gång i månaden.. men det är jag väl ensam om att tycka.

Dagen fick hursomhelst en sen start då jag tillät mig själv att sova ut, för en gångs skull. Brukar ställa klockan på åtta i vanliga fall. Älgade upp runt tolv och spenderade de första 2 timmarna i vaket tillstånd i sällskap av Herr Asus (haha höll på å skriva nåt helt annat...) och en biljard räkningar - nej jag har inte fler utgifter än "alla andra" och nej jag har inte tagit mitt liv på avbetalning (som vissa verkar tro) men det kan svida iallafall. Ringde och bråkade med CRT Zoologiska - dom som gav mig bebodd duvmat och försökte sedan ta mig ann det där jag ska berätta för er snart om, men inte nu. Gick inte alls så ändrade då sysselsättning och började städa fågelburen.

Kan anta att jag redan talat tillräckligt om mina fjäderbeklädda för vissas öron och att jag stundom framstår som en "Crazy bird lady" men vad sjutton - dom är ju ett av mina främsta intressen. En vanlig städning av buren brukar gå till såhär;

1, Förbereder inför bergsärkargång; fram med bajsavlägsning-redskap, bottenströ etc.
2, Plockar ut alla avtagbara "lösa" ur burens botten; pinne, bassäng, matskål, drickautomat. Allt under sträng iakttagelse från burens innevånare.
3, Försöker dra ut bottengallrena. Blir stoppad av ruvande Fru Duva som har placerat sig rätt på gallret och i protest blåser upp sig till sin dubbla storlek och utstöter ett slags brummande ljud som går att tyda som "en grej till och jag slåss".
4, Fortsätter försöka dra ut bottengallrena så smidigt som möjligt utan att den uppblåsta brummande ovanstående flyttar sig en millimeter. Får besök av en nyfiken Jasper som även han tycker att slår sig till ro på gallret är en alldeles utmärkt idé, även han blåser upp sig och de brummar nu hatiskt i kör.
5, Skrapar slutligen av dem från bottengallret med väggens hjälp, lite som när man skrapar av överflödigt smör från en smörkniv. Förnärmade malplacerade pippisar på bottenskiktet.
6, Försöker så smidigt som möjligt balansera in gallrena på toan utan att skapa en Hans-och-Greta-stig efter mig av ja ni förstår vad.
7, Asdiskar gallrena i duschen, fötterna nedkörda i en städhink för att förhindra asdiskning av mig själv.
8, Kör tillbaka gallrena in i buren. Jasper surfar på kanten av gallret och Imogen håller låg profil och tittar skräckslaget på från ovan.
9, Drar ut bottenskiktet, slänger ströet, asdiskar bottnarna (fötterna i städhinken). Fyller på med nytt strö och in med bottnarna igen.
10, Diskar alla inredning, fyller på med nytt vatten i vattenautomaten, ny mat i matskålarna och sand i sandskålen och hinken med badvatten.
11, Balanserar in allt i vardagsrummet igen, spiller ut hälften på golvet.
12, Börjar montera in allt igen. Panikslagen Imogen "VAD GÖR DU MED MITT HEM!?" och nyfiken Jasper som helst ska hjälpa till att provsitta matskålen samtidigt som jag är i färd med att montera den (allt monteras från insidan till utsidan), provdricka från drickaautomaten (det kan ju vara en ny upplevelse bra för att det är nytt vatten..), provbada bassängen innan den ens är vattenfylld samt provsitta på sittpinnarna innan jag fått i alla skruvar som ska skruvas i.
13, Drar fram stora stygga snabeldraken. Kör taktiken skräddarställning-framför-buren-pratandes-silkeslent-och-lugnande-i-kombination-med-sengångarsnabeldrakstag. Dom är som förväntat sjukt rädda för dammsugare och brukar bli smala som pinnar när den åker fram. Antar att det är en typisk räddhets-grej bland fåglar. Brukar oftast sluta med panikflyg i hela buren och en snabeldrake som aldrig känt sig mindre uppskattad.

Men rent blev det iallafall.

Efter ett hårt pass med Jillian, hopplockning av hemmet och dusch hände nåt utöver det vanliga. Det började tisslas och tasslas i min trappuppgång och efter ungefär 5 minuter hör jag hur någon tar modet till sig, väser till sin kollega "okej, jag knackar" och knackar mycket riktigt på min dörr. Jag HATAR att få oanmält besök, det är så sjukt läskigt när man är ensam hemma, jag menar - VEM SOM HELST i sällskap av VAD SOM HELST kan befinna sig där. Usch. Hur som helst så knackknack och jag som står redo i hallen fullkomligt SLITER upp den och möts av två... kostymklädda 30+:are? De båda hade ytterst, ursäkta dömande, töntiga uppsynar och man kunde se på momangen vad dom var för några. Jehovas vittnen. Att de dessutom var i full färd med att räcka fram två häften med rubriken "Vakttornet" bekräftade ju mina intentioner. De skulle precis till att börja tala när jag hasplar ur mej "Är ni Jehovas vittnen?" och de båda lyser upp och svarar "JA precis =D" varpå jag fortsätter "Jag studerar till präst inom Svenska kyrkan så - tack men nej tack!" och ler stort. Genast förvandlades deras lyckliga miner och dom såg snarare ut som att det var satan själv, än jag, som stod framför dem. Behöver jag tillägga att dom vände på klacken illa kvickt och att jag ropade efter dem "Hejdå - ha en trevlig dag". 10-0 till mig alltså.

Strax där efter stövlade Thomas och D in i hallen och jag gav mig av till Tumba för att möta upp min mor och resten av kvällen åt vi pastarullar med Jann (ÅH VAD JAG ÄLSKAR ATT VARA BARA VI 3), tittade på filmen Trust (som var ren och skär ångest rätt igenom) och somnade vi alldeles för sent som vanligt, min mor och jag.
En fin dag med undantag att Herr Luftmadrass mitt i natten fick för sig att pysa ur sig alla luft och jag vaknade halvt mörbultad liggandes på golvet...


Beklagar för övrigt att mina inlägg så ofta saknar bilder. Jag ska bättra mig.