Jag heter Madeleine Elisabet Johansson och är född den 20:e December 1990, vilket innebär att jag relativt nyligen fyllt 20. Jag bor med min pojkvän Thomas Österlund i på 76 kvadratmeter 10 minuter från en kommun som jag skäms lite för att till höra, nämligen Södertälje. Men har såklart inte alltid bott här. Först bodde jag och min mamma och min pappa i en lägenhet i Visätra. Sedan skiljdes dom. Då bodde jag med min mamma ensam en liten stund. Efter den lilla stunden hittade mamma en kärlek och vi flyttade till Älta, hålan som kom att bli min ”barndomsstad”. Där bodde vi tills jag hade fyllt sexton blivit flyktbenägen toffel. Då bar det av till Salem. De sista åren har jag bott i Rönninge och nu bor jag som sagt i Södertälje med min älskade och trolovade Thomas Österlund. Vi har snart varit tillsammans i 11 månader men om man ska räkna med tiden vi hade innan alla andra så är det 20 månader, men så räknar ju ingen.

Jag jobbar som skrivhjälp på ett närbeläget gymnasium och Thomas är ljudtekniker. Jag brukar beskrivas som brutalt ärlig och empatisk. Ärlig för att jag inte kan hålla saker inom mig och empatisk för att jag inte kan hålla saker utom mig, det spelar ingen roll om det gäller en ensam hund utanför konsum eller ett problem en ytlig bekantskap har.
Mina största intressen är att skriva och rita men jag är rätt dålig på att främja dem eftersom att jag oftast får för många idéer på en gång och inte kan hålla isär allt och i slutänden är man för förvirrad för att ta sig för något överhuvudtaget. En ond cirkel med andra ord. Jag tycker också mycket om att sjunga och agera. Kort och gott kan man säga att jag tycker om allt som främjar den estetiska andan i mig. Jag skulle vilja läsa fler böcker men mitt tålamod som troligen är kortare än de flestas tillåter mig inte riktigt till det.
Jag är vegetarian men har en brutal fixidé om att jag måste äta cheesburgare – vilket jag såklart inte gör eftersom att jag inte klarar av tanken på att jag skulle äta något som har haft ett hjärta som slagit. Det här med hjärta också va.
Jag har ett stort skört hjärta. Jag ger folk för många chanser och förstår sällan mitt egna värde. Jag skulle gärna gå en kurs i att stå på sig för det är jag helt värdelös på. Jag har två fobier – spindelfobi och emetofobi. Emetofobi är sjuklig rädsla för att spy och det har jag dragits med så länge jag kan minnas.
Jag är en människa utav beroendekaraktär, jag blir alltså lätt beroende av saker och det tycker jag bara är en negativ egenskap även om det kan gälla en sådan småsak som svarta fiskar eller samarin (som jag för närvarande inte kan leva utan). Min favoritfärg är lila och min naturliga hårfärg mellanblond. Och det var en litenliten del av mig!