Jag vet inte om det är för att det börjat töa, eller om det är för att Jas åkte tillbaka till London i morse, eller om det är för att jag knappt inte har några rutiner alls, eller om det är för att det är idag som vi överskrider vår tidigare förhållandex längd dvs. idag har vi vart tillsammans lika många dagar som förra gången och den här dagen i räkningen förra gången gjorde vi slut, eller om det är för att vi inte har en teve och jag känner mej isolerad från omvärlden eller om det är för att Natta åkt till Söderhaman eller om det är för det som hände när pappa var här i veckan eller om det är för att jag inte vet vad som händer i veckan eller om det är för att jag under de sista dagarna kommit till insikt om hur hemsk människan kan vara eller om det är för att jag är sjukt utmattad eller om det är för att jag saknar farmor som en obehagskänsla byggt bo i min bröstkorg. Men ångestframkallande är vad det är.