Att perimärblogga.

Att premiärblogga på en alldeles ny blogg.

Att premiärblogga på en alldeles ny blogg som man gått och funderat på om man ska starta eller ej i flera månader.

(för man vet att man har gjort det här  många gånger förut)

Att premiärblogga på en alldeles ny blogg som man gått och funderat på om man ska starta eller ej i flera månader och slutligen bestämma sig.

(och då har intresset bara runnit ut i sanden)

Att premiärblogga på en alldeles ny blogg som man gått och funderat på om man ska starta eller ej i flera månader och slutligen bestämma sig att "nu är det dags, nu är jag redo!" och göra slag i saken och faktiskt trycka på "skapa din egen blogg".

(alternativt har innehållet blivit för intim för att kunna offentliggöras)

Att premiärblogga på en alldeles ny blogg som man gått och funderat på om man ska starta eller ej i flera månader och slutligen bestämma sig att "nu är det dags, nu är jag redo!" och göra slag i saken och faktiskt trycka på "skapa din egen blogg" efter att ha ägnat timmar åt en envis stilmall som gör allt man inte vill och inget som man vill.

(då hjärtat varit skrämmande delatig i allt)

Att premiärblogga på en alldeles ny blogg som man gått och funderat på om man ska starta eller ej i flera månader och slutligen bestämma sig att "nu är det dags, nu är jag redo!" och göra slag i saken och faktiskt trycka på "skapa din egen blogg" efter att ha ägnat timmar åt en envis stilmall som gör allt man inte vill och inget som man vill och när det plötsligt går som man vill så sitter man där, som tusen gånger förut med en blank sida och känner "var det här verkligen en så bra idé egentligen?" och man skruvar sig och vet att det inte är så jävla svårt egentligen men bara för att det är just så, inte så jävla svårt egentligen, så är det visst det.

(men vinden kan vända)

Att premiärblogga på en alldeles ny blogg som man gått och funderat på om man ska starta eller ej i flera månader och slutligen bestämma sig att "nu är det dags, nu är jag redo!" och göra slag i saken och faktiskt trycka på "skapa din egen blogg" efter att ha ägnat timmar åt en envis stilmall som gör allt man inte vill och inget som man vill och när det plötsligt går som man vill så sitter man där, som tusen gånger förut med en blank sida och känner "var det här verkligen en så bra idé egentligen?" och man skruvar sig och vet att det inte är så jävla svårt egentligen men bara för att det är just så, inte så jävla svårt egentligen, så är det visst det.

Men så PLÖTSLIGT så
kommer det orden ikapp en som de alltid gör tillslut när de verkar som mest borttappade och den här gången blir det inte som dom andra gångerna, för nu är nu och nutiden, samtiden är inte som dåtiden. Alltid en andra chans.

(och det gjorde den just!)



Välkommen till min nya blogg.